Balansen mellan lag och frihet

Balansen mellan lag och frihet

Den sjätte delen i en serie i sju delar om internationell religionsfrihet

Inblickar

Var kommer religionsfrihet ifrån?

Olika människor ger olika svar. En del tror att det är en gåva från Gud. Andra säger att det är en rättighet inbäddad i rättvisans natur. Ytterligare andra tror att den är skapad av människor, anpassad till tidens intressen och omständigheter. Alla dessa delar – gudomliga, naturliga, juridiska – formar vår upplevelse av religionsfrihet. Tro på Gud ger den andlig mening. Rättvisans krav ger den dess etiska grund. Men utan lagens skydd skulle religionsfrihet endast förbli en strävan.

Tro på Gud ger religionsfriheten andlig mening. Rättvisans krav ger den dess etiska grund. Men utan lagens skydd skulle religionsfrihet endast förbli en strävan.

I dokument som Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, Förenta staternas självständighetsdeklaration och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna står idealen för frihet nedtecknade på papper och påverkar regeringars ageranden världen över. Orden skapar vackra moraliska normer – värdighet, frihet, jämlikhet, omistliga rättigheter. Men dessa ord har föga bindande effekt om de inte införlivas i lagen och stöds av samhället.

Lagar skiftar beroende på regeringar, kultur och värderingar i enskilda länder, men längtan efter självstyre förblir konstant. Inplanterad i varje människas hjärta är önskan för respekt, humant bemötande och möjligheten att utöva sin tro självständigt eller med en grupp troende. På detta sätt har religionsfrihet styrkan av en fundamental mänsklig rättighet, grundad på mänskliga förväntningar även före lagar skrivs.

Religiös frihet är inte fullkomlig. I dag och genom historien har människor gjort hemska saker i religionens namn – terrorism, rasistiskt våld, mord, stöld, övergrepp. Lagen förbjuder med rätta sådana aktiviteter och placerar ut skydd för att förhindra dem. Religiös frihet inbegriper inte rätten att vara våldsam, utsätta andra för fara, stjäla eller förstöra egendom eller utnyttja de svaga. Lyckligtvis hör sådana övergrepp till undantagen bland religiösa människors och gruppers vanligen ordentliga beteende. De flesta önskar endast att ha rätten att värdigt få leva enligt sin tro i fred. Juridiska begränsningar bör endast åläggas religiös utövning när det är nödvändigt för att skydda viktiga intressen.

Varje land har lagar som ombesörjer dess religiösa angelägenheter. Utan dem skulle det inte finnas någon gemensam struktur för att olika grupper ska kunna samsas i ett samhälle. En del är rädda för att främmande religioner äventyrar deras lands kulturella värderingar och sammanhållning. Men så länge religionerna följer lagen, uppför sig ansvarsfullt och bidrar till det gemensamma goda är det mer sannolikt att de uppfyller sin mission och stillar rädslorna.

Men om lagen spårar ur och missbrukar de mänskliga rättigheterna är det viktigt att människor med känsligt samvete, däribland de troende, gör sina röster hörda civiliserat och lagligt för att få till förändring. Att bryta lagen i jakt på religionsfrihet lämnar troende tomhänta. En hälsosam respekt för rättvisa lagar lägger den bästa grunden för en laglig reform av orättvisa lagar.

Stilguideanmärkning:Använd kyrkans fullständiga namn när det nämns första gången i artiklar om Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. För mer information om användningen av kyrkans namn, se vår på stilguide nätet. »Stilguide - Om kyrkans namn.