En partner för fredens sak

En partner för fredens sak

Den första delen i en serie i sju delar om internationell religionsfrihet

Inblickar

Länder med mer religionsfrihet har mer fred. Och länder med mindre religionsfrihet har mindre fred.

Det säger ett antal studier.[1] Det kan verka ologiskt. Orsakar inte religionsfriheten fler spänningar genom att tillåta fler trosuppfattningar? Är det inte oundvikligt att religiösa skillnader splittrar samhället? Erfarenheten säger att det inte är så.

När vi tänker på fred så föreställer vi oss i allmänhet en region utan krig, en nation utan stridigheter eller en stad utan våld. Men fred är mer än frånvaron av konflikt. Fred är vanan att ge plats för oliktänkande, bruket att förhandla meningsskiljaktigheter mellan fiender. Det är en kultur av rättvisa. Också i de mest fredliga samhällen förekommer det spänningar, men de låter dem inte splittra dem.

Ta Brasilien, landet med det lägsta antalet restriktioner i fråga om religionsfrihet i världen. Landet upplever en dynamisk övergång från den romersk-katolska kyrkan till pingstkyrkan, protestantiska kyrkor och andra kyrkor, men befolkningen har lyckats undvika en större sekterisk konflikt. ”Med tanke på det religiösa skiftet i Brasilien”, säger forskaren Brian Grim, ”är det särskilt anmärkningsvärt att … det inte har rapporterats några fall av fientlighet mot konvertiter eller proselytering.”[2] Dialogen mellan de olika religiösa samfunden är långt från fullkomlig, men den har ändå lyckats hantera spänningarna.

Fred har många aspekter: ett folks historia, regeringens struktur, den ekonomiska miljön och nivån av politisk integration. Religionsfriheten är också avgörande. Länder där man skyddar mångfalden av religiösa upplevelser har färre beväpnade konflikter, större civil och politisk frihet, större pressfrihet och ekonomisk frihet, bättre hälsotillstånd, högre inkomstnivåer, bättre utbildningsmöjligheter och en i allmänhet starkare mänsklig utveckling.[3]

Världen tycks drivas av stora opersonliga krafter. Finansiella marknader, militärallianser, internationella organ och den styrande eliten har alla en roll i att forma samhällen. Men när vi gräver lite djupare ser vi det mänskliga samvetets mer obestämbara krafter i rörelse: sökandet efter mening, möjligheten att sträva efter egna mål, att ge uttryck för en övertygelse, identiteter som formas bland medtroende samt friheten att byta religion. Den viktigaste frågan när det gäller fred är om vi kan lita på att vi hedrar varandras olika religiösa vägar. Kan vi hysa gemensam respekt?

Professor Nilay Saiya förklarar varför det här är viktigt: ”Religionsfrihet uppmuntrar till fredlig religiös aktivitet genom att skapa utrymme för religiösa grupper att fritt utöva sin tro, ta sina religiöst upplysta tankar till det offentliga rummet, ge positiva bidrag till samhället och engagera sig i debatter genom öppna kommunikationskanaler. Således får olika perspektiv göra sig hörda och extremister avhålls från att automatiskt vinna striden om folkens hjärtan och sinnen.”[4]

När folket berövas medborgerliga rättigheter känner de att de inte har något inflytande i sina samhällen och vissa tar också till drastiska åtgärder. Det är en av anledningarna, tillägger professor Saiya, att ”länder med religionsfrihet är mycket mindre benägna att utöva och uppmuntra till religiöst våld.[5]

I slutändan handlar religionsfrihet inte om att eliminera rivaler och skrämma folket till att hålla med majoriteten. Religionsfrihet handlar snarare om att uppnå fred mellan olikheter och få bort rädslan så att alla kan känna tillit till sin berättigade plats i samhället.

[1] Se Brian J. Grim och Roger Finke, The Price of Freedom Denied (2011); “Five Key Questions Answered on the Link Between Peace and Religion”, Institute for Economics and Peace i samarbete med Religious Freedom and Business Foundation, s. 17–18; Nilay Saiya, ”Does Religious Liberty Encourage or Curb Faith-Based Terrorism?” Religious Freedom Institute, 12 juli 2016.

[2] Brian Grim, ”Brazil: A Lesson in the Peaceful Navigation of Religious Change”, Religious Freedom Project, Berkley Center for Religion, Peace & World Affairs, Georgetown University, 1 juni 2015.

[3] Brian J. Grim och Roger Finke, The Price of Freedom Denied (2011), s. 206.

[4] Nilay Saiya, ”Does Religious Liberty Encourage or Curb Faith-Based Terrorism?” Religious Freedom Institute, 12 juli 2016.

[5] Nilay Saiya, ”The Religious Freedom Peace”, The International Journal of Human Rights, 9 juni 2015.

Stilguideanmärkning:Använd kyrkans fullständiga namn när det nämns första gången i artiklar om Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. För mer information om användningen av kyrkans namn, se vår på stilguide nätet. »Stilguide - Om kyrkans namn.